Fascisterna hävdade att krig väcker gnistan i människor, får oss att känna oss levande. Nationen gjuts samman i en längtan efter hjältemod, seger och styrka. Krigets blod dödar all slummer, påstod de. För en minut attraheras jag av tanken och äcklas av mig själv, inser hur pervers den är. Ska vi göda hat i vår längtan efter att känna oss verkligt levande?
Uppenbarligen kan längtan bort från mammas salvor driva vem som helst till vansinne. Eller åtminstone mig. Då är det tröstande att läsa Dostojevskijs “Idioten” och fascineras av människors reaktioner inför Rogozjins kopia av Hans Holbein den yngres gravtavla:
Huvudpersonen i boken, själv symbol för Kristus, menar att den kan få vem som helst att tappa tron. Den är för sanningsenlig, verklig. Det fridfulla Kristusansiktet som avbildas i den bysantiska konsten är lättare att ta till sig, att tillbe.
Personligen älskar jag dock den här tavlan! Fascisterna längtade med rätta efter en verklighet som känns och betyder något. Bilden av Jesu skelande ögonbollar och den öppna munnen påminner om just detta, evangelieberättelsernas sanningsanspråk och blodiga allvar. I stället för att fokusera på symbolik säger den kort och gott att det som hände det hände.
En kristendom som utgår från att sanningen är sann måste också blöda, trampa i lort och föra krig. Kampen om själarna är verkligare än något annat krig. Kristus gråter över förluster och jublar över seger. En förlorad själ är lika död som det kallaste liket och en vunnen själ är lika levande som den hemkomne krigaren (Luk 15:11 – 31).
5 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
juli 31, 2010 den 8:34 e m
David Larsson
Hej Pontus!
Fint skrivet. I kriget krävs ju verkligen ett hat, ett urgrundshat av det onda och deras personifikationer i demonerna. “Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen.” (1 Mos 3:15) Det är kärleken till Gud som gör att vi måste hata det Han hatar och älska det Han älskar: hata det onda och älska det goda. Därför är det ju som du säger att det är just kriget om själarna vi ska engagera oss i. Det sägs att det säkraste sättet att komma till himmelen är att se till att någon annan kommer dit.
Allt gott!
David
augusti 1, 2010 den 4:03 f m
Pontus
Hej David!
Den kristne som älskar krig kan omöjligen förstått bergspredikan, innebörden av korset.
Det jag var ute efter är väl kanske att jag förstår fascistens längtan. Jag älskar exempelvis att resa eftersom det är lite otryggt, får mig att “vakna”. Så bör hela det kristna livet vara, något vi själva inte kan kontrollera. En tro som vi inte betraktar som verklig kan vi lättare “styra” med hjälp av konst, predikningar och musik. Därför fascinerar tavlan mig, den är utan försköningar, för att åskådliggöra hur Kristus antagligen såg ut… Samma sak med Lasaros, hur mycket skiljer sig inte ett lik från en levande kropp och hur tufft är det itne att han började leva? TÄNK OM DET ÄR SANT DAVID!!!
augusti 1, 2010 den 4:48 f m
David Larsson
Hej Pontus!
Jag älskar givetvis inte krig och jag hoppas såklart på att jag kommer till himmelriket där kriget är vunnet, men det är ju ett faktum att vi befinner oss i krig mot “andemakter och principaliteter” för att tala med Paulus. Att då fly undan detta med tal om bergspredikan tror jag är felaktigt. Det är inte Satan som vi ska “vända andra kinden till”, honom ska vi hata och förakta och alltid dra fram våra “ess i rockärmen”: Maria och Jesus, de som har krossat honom.
Allt gott!
David
augusti 1, 2010 den 6:13 f m
Pontus
Men David, utgå inte alltid från att jag argumenterar emot dig. Jag talade om världsliga krig och mitt svar var inte en invändning mot ditt. Mitt inlägg handlar ju just om det andliga kriget, läs om mitt sista stycke!
augusti 1, 2010 den 10:52 f m
David Larsson
Men Pontus, utgå inte alltid ifrån att jag argumenterar mot dig.
Jag vet att du talade om det andliga kriget i slutstycket, det var ju det jag kommenterade. Vi ska hata, utan att hata Satan och det onda kan vi inte älska Gud och det goda. Det var min poäng. Därför hade jag svårt att förstå din kommentar om bergspredikan, när min kommentar handlade om det andliga kriget. Därför jag drog slutsatser kanske. 